Är tillbaka i Norrköping nu, vilket känns skönt. Har tid att reflektera över sommaren. Så mcket som hänt, så många historier att berätta.
Det började med en slappvecka. Hängde mest med Marcus, Mattias och Emil och snackade om allt som är oviktigt. Lyckades på något sätt att få en snikplats i deras korplag i fotboll. På något sätt jhar jag också glömt det mesta om hur man spelar det här spelet med i alla fall
lite finess. Men jag har nog aldrig haft så kul i något annat lag.
Många härliga cykelturer runt skidstugan och Öresjö blev det också. Siktar lätt på att vinna Sm för H40 klassen i framiden. Den som inte provat att cykla mountainbike en solig torsdagskväll har inte levt livet fullt ut. that´s it.
Sommaren fortsatte med fyra veckors praktik hos mamma Stolt på Alloys. (För er som inte känner till det här trevliga företaget kan jag kort berätta att de har ca 200 anställda, står ensamma för 0,5 % av sveriges energiförbrukning och har historiskt haft höga utsläpp av sexvärdigt krom.) Här myntades några ofröglömliga citat, bl.a.
"Allting brinner vid rätt temperatur"
"Det där tror jag är en sån där EMP (=Efter Min Pension)"
Ibland undrar man vad man egentligen kämpar emot....
Under tre veckor avverkades också sträckan Venedig-Slovenien-Österiike_Ungern-Bratislava-Wien. Härligt att få umgås med Carl-Magnus-boy i några veckor. Händer inte så ofta numer. Bergen var jäkligt häftiga, ölen billig, värmen varm, sjöarna varma, maten godare än nånsin, kläderna lortiga. Härligt! Att cykla runt är ett fruktansvärt enkelt liv, även om man kanske inte tror det. Pura Vida!
Jaa..sommaren rullade bort. Vi kom hem med tydligt markerade bonnebrännor och (klyscha) många fina minnen. Under resan fann jag också ny inspiration till det mesta av betydelse. Det är roligt att läsa miljövetenskapliga böcker, det är roligt att bygga och inreda.
Det är skönt att vara.
Ciao bella
