Candle in the wind

Du är borta, men jag vill inte acceptera. På något sätt finns du fortfarande kvar. Jag tror fortfarande att du finns där när jag ringer och när jag kommer hem för att bjuda på pizza. Du är i tankarna hela tiden, så fort inte händerna eller hjärnan har något annat att sysselsätta sig med. Ögon som stirrar mekaniskt och eb hjärna som säger: livet måste gå vidare. Men ibland gör det bara inte det. Jag saknar dig hur mycket som helst.

Du var en av de finaste människor jag någonsin träffat. Livsglädje, spontan och ett stort hjärta som inte brydde sig om konstlade formaliteter. Du är min förebild. Du levde fritt. Så som livet ska vara.

Jag bara hoppas att du på en bättre plats i universum. Utan smärta, och med samma glädje soom du hade innan. Du var inte världens bästa mormor. Du är, och kommer alltid att vara det.