The day after igår

Dagarna efter har aldrig gått snabbt. Det är för att de är till för att ta tillvaron långsamt skulle jag tro. Klassfesten igår var sådär riktigt trevlig som bara lägenhets/husfetsen kan bli. Givetvis blev det ändå utgång senare på kvällen och precis som förväntat var det ungefär hälften så roligt som det innan. Men man kanske ska vara glad att man inte bor i ryd-ghettot och riskerar att bli slagen i huvudet med flaskor....
Många trevliga människor finns det. Frågan är hur man vet vilka som är värda satsa lite extra på. Det rycks i armar hit och dit och det finns ingen riktig ordning. Det är så skönt. EN så tydlig skillnad mot gymnasiets gängstruktur. Samtidigt vill man ju träffa riktiga vänner. Blir inte klok på det här. Det är som vanligt: Vi vill ha allting.
Resten av helgen riskerar att bli lite tom. Tur att det finns 23 sidor om förbrukande städer att läsa på engelska då.

Det finns någonting där, eller hur?? Men hur uttrycker vi det?